Dar ʿAziza tettwaẓẓa sdat n Lǧameɛ Ketcawa, gar Ssaḥa n Yimeɣṛa d Lqaṣaba n wadda. D yiwen seg yexxamen iqburen n Lezzayer. Tesɛa ufrag alemmas, iɣilifen, iɛeqqayen n lmermer, zliǧ akked yiseḍwan n uxuc. Tesseknay-d azal n lebni aqbur azzayri.

Dar ʿAziza d aneggaru n yixef n Lejnina, i yellan zik d amkan n tsertit d tedbelt n Lezzayer. Ass-a, deg uxxam-a yella Udiwan Aɣelnaw n ussefrek d useqdec n yimukan n yidles iḥerzen.

Talɣut tamirant

  • Isem: Dar ʿAziza
  • Anaw: Axxam aqbur
  • Tansa: 2, Ssaḥa Cceyx Ben Badis, Lqaṣaba, Lezzayer
  • Akud n lebni: Ur iban ara; yettwassen belli yella gar tasutin tis 16 d tis 17
  • Tawuri zik: Axxam n tgelda deg Lejnina
  • Tawuri ass-a: Axxam n Udiwan Aɣelnaw n ussefrek n yimukan n yidles iḥerzen
  • Azal n yidles: D amkan aqbur deg Lqaṣaba n Lezzayer, i yellan deg umuɣ n UNESCO

Amezruy

Ur iban ara wass mi i tban Dar ʿAziza. Kra n yiɣbula qqaren belli tettwablet gar 1552 d 1556, ma kra n tezrawin ttamnen belli yella lebni-is gar 1666 d 1672. Acku ulac tasemlit tazrirt i d-yettmeslayen ɣef useggas n lebni, yezmer ad d-nini belli tebna gar tasutin tis 16 d tis 17, sakin tettwaṣeggem deg wakud i d-iteddun.

Tamedyazt n yimezdaɣen tettmeslay-d ɣef teḥdayt i yettwasnen s yisem ʿAziza, yelli n yiwen seg deyat n Lezzayer d tameṭṭut n bey n Qسنṭina. Yettwanna belli axxam-a yettwaɛṭṭa-as deg tmeɣriwin-is. Maca, isem n teḥdayt d wayen i yeḍran s tidet ur nettwasebgen ara s wudem aneggaru.

Deffir, Dar ʿAziza tuɣal d yiwet seg tɣawsiwin n Lejnina, i yellan d amkan n tsertit deg Lezzayer. Deg-s ttqabalent bey n Qسنṭina, imceyyɛen, inigan n tmura tiberraniyin d yimezdaɣen n ddin.

Deffir n useggas 1830, tedda tmeddurt n tedbelt n lestiɛmar deg uxxam-a. Deg-s yella uqerru amezwaru n tedbelt n Lezzayer. Sakin yettwaḥbes i yifennanen d leḥrifa, syin yuɣal deg useggas 1987 d amkan n umsezruy aɣelnaw n yifennanen d yidles n yimaziɣen.

Dar ʿAziza d Lejnina

Dar ʿAziza tella d part n temnaḍt n Dar Sselṭan, i d-yettẓawan ɣef Lejnina. Tameslayt-a tesɛa aqṣar n dey, tneɣriwin n tedbelt, ixxamen, iḥeṛṛan d yibnan-nniḍen icudden ɣer tgelda n Lezzayer.

Lejnina teqqim d amkan agejdan n tsertit alamma d useggas 1817, mi ara dey ʿAli Xudja isenqel axxam-is d tneɣriwin ɣer Lqala n Lezzayer.

Deffir n uḥbes n Lezzayer, yettwahdem yiwen umḍiq ameqqran seg Lejnina akken ad banen yibriden d Ssaḥa n tedbelt, i yuɣalen deffir d Ssaḥa n Yimeɣṛa. Lejnina tettwafneḍ s waṭas, especialmente deffir n tmes n 1844 d lehḍur i d-yellan deg tlemmast n tasut tis 19. Maca, Dar ʿAziza teqqim d yiwen seg yibnan imeqranen i d-yeqqimen.

Lebni
Dar ʿAziza d yiwet seg yiminigen ifazen n lebni n yexxamen n Lezzayer. Tesɛa:

Tabburt tameqqrant;
Sqifa;
Afrag alemmas;
Iɣilifen;
Tiɣawsiwin n uqbal;
Ixxamen n tudert;
Tḥammamt n uxxam;
Axxam ameẓyan i yettwasnen s yisem Tduwira.

Lebni n uxxam yettwaḥseb ɣef ufrag alemmas. Afrag-a d ayen i d-yettaken tafat d uḍu, yerna yeḥrez tuffra n yimdanen.
Iẓeḍwan ččuren d zliǧ s yiselsa n ugama d yimezla. Iɣilifen, tɣawsiwin n yixxamen, tiɣeṛsiwin d yiseḍwan n uxuc rnan-as acebbeḥ.
Iḥricen imeqqranen


Afrag alemmas
Afrag-a yettwasnen s yisem ammas n uxxam. D ul n Dar ʿAziza, acku ixxamen d iɣilifen n uxxam qqimen-d ɣef yiri-s. Yella d amkan n tudert n yal ass, n uxeddim d uqbal n kra n yimdanen.


Tɣawsa n uqbal
Tettwasnen deg tmedyazt s yisem n texxamt n teḥdayt ʿAziza, maca imeẓẓyanen n lebni qqaren belli d taɣawsa n uqbal. Tesɛa aseḍwan n uxuc acebḥan, d taqubbṭ n lǧebs yettwaqecden. Ahat tettwaseqdac i uqbal n yimceyyɛen d yimdanen imeqranen.


Tḥammamt d yixxamen n tudert
Axxam yeḥrez amek n zik, tameṭṭuft n waman d tḥammamt n uxxam. Tḥammamt-a tebḍa ɣef waṭas n yixxamen, gar-asen texxamt n lḥemmu, i d-yettwaɛussen s tequbbṭ. Ixxamen-a qqnen ɣer tala d unagraw n waman.
Tduwira
Tduwira d axxam ameẓyan i icudden ɣer Dar ʿAziza. Ahat tettwaheyyi i yimejjan, i twaculin neɣ i yixeddamen, akken ad teqqim tuffra n uxxam ameqqran. Kra seg-s ur yeqqim ara neɣ yettwabḍa deffir n ubeddel n temdint deg tasut tis 19.
Aseggem d tawuri tamirant
Dar ʿAziza tettwaṣeggem s waṭas n tikkal. Yiwet seg tneɣriwin timeqqranin tebda deg useggas 1989, temmed deg tazwara n yiseggasen n 1990. Tneɣriwin-a ḥazrent lebni, seɣtint izliǧen d yiselsa, u fkant-d kra n yixxamen, am tḥammamt d yixxamen n tudert.
Tella daɣen tneɣri n deffir n zemz n Bumerdas i yeḍran ass n 21 Mayyu 2003.
Acku axxam-a yuɣal d amkan n tedbelt, ur llin ara yal yixxamen d yisin n uxxam i yeldin i yimdanen. Ihi, ilaq ad tettwaliḍ s zik ma yella uzekka neɣ ma yella tzemreḍ ad tkecmeḍ.

Imwellihen i tmuɣli

  1. Senqed akud n tmuɣli uqbel ad truḥeḍ.
  2. Sers 45 n tesdatin neɣ saɛa i tmuɣli.
  3. Sers iɣersiwen ifazen i yiberdan d yiseddaren.
  4. Steqsi uqbel ad teṣṣwreḍ izliǧen neɣ tɣawsiwin.
  5. Ur tḥett ara ɣef tɣawsiwin tiqburin.
  6. Muqel s waṭas ɣer ufrag d yɣilifen.
  7. Tzemreḍ ad ternuḍ ɣer tmuɣli n Lqaṣr Ḥasan Paşa d Dar Xedduǧ Taderwict.