Tella deg Lqṣaba n ufella, lǧameɛ Sidi Ramḍan d yiwen seg yimukan iẓrayan n ddin deg Lezzayer. Yebna send tallit n Turc, yerna yettwaf deg-s usnulfu amaghribi afessas, tiɣmert n uẓru akked lminara tamqrant.
Lǧameɛ Sidi Ramḍan d yiwen seg yimeẓla n ddin iqburen n Lezzayer. Asnulfu-is, ilmend n tmetti, yella deg useggas wis mraw n tallit n Iziriyen. Talla n tẓallit, i d-ttɛawanent tigejda n uẓru, iqermuden n uɣerbaz akked lminara tamqrant, d ayen i d-yemmalen tafat n tesnulfut n ddin amaghribi.
Aẓekka n lǧameɛ yebḍa ɣef iɣerman, iberdan n lɛesker, iɣerman n uḥraz, axxam n ssber akked yifecka i ilaqen i uxeddim-is. S lmakan-is akked wamek i yettwahegga, yella d tamdint iḥerzen, i yesɛan iman-is s waṭas, nnig Lezzayer.
Lǧameɛ Sidi Ramḍan yella deg wul n Lqṣaba n ufella, deg yiwen n uḥric aqbur yesɛan iznan meẓẓiyen, iberdan i d-yettalin akked yexxamen iqburen.
Ilmend n Tkarḍa n umazray n yedles azzayri, asnulfu-is yezmer ad yuɣal ɣer useggas wis mraw, deg tallit n ugellid Buluɣin At Ziri. Aya yemmal-d belli yebna send asehres n udabu At-Turki ɣer Lezzayer deg useggas wis sedis n tmerwin.
Amezruy-a d yiwen n uselkin ameqran ɣef temdint tamezwarut, i yettwasnen zik s yisem Lezzayer At Mezɣenna. Amkan-is akked tqbur-is ad aɣ-d-yefken tamuɣli ɣef tarrayt tamezwarut n usnerni n temdint n Lezzayer.
Send ad yawi isem Sidi Ramḍan, umkan-a yella yettwasen s yisem Ǧameɛ Lqṣaba Taqdimt, anamek-is “Lǧameɛ n Lqṣaba Taqdimt”.
Isem-a yezmer ad yili s sebba n lqerb-is ɣer lqelɛa taqdimt n Iziriyen, i yellan deg yidurar n temdint send asnulfu n lḥiṣar At-Turki amiran.
Lǧameɛ yezmer ad yili yemmal-d yiwen seg tilisa n temdint tamezwarut. Ayagi yesmekti-d belli amazray n Lqṣaba ur ibdi ara s udabu At-Turki, maca yuɣal ɣer tallit iɛeddan aṭas.
Isem amiran yezmer ad yili yeqqen ɣer Sidi Ramḍan, amdan ameqqran deg ddin, i ɣef d-ffɣent aṭas n tmacayin.
Maca, isem-is n tidet akked tallit ideg yedder ur ttwasnen ara s tewtilt. Kra n tmacayin qqaren belli d amdan ameẓyan n tmurt, tayeḍ qqaren belli yesɛa azar aqbur.
Mi ulac isallen imeṛṛa n umazray, ilaq ad neḥseb belli tkatit n umdan-a teqqen akken yid-s s wakud, alamma yuɣ lǧameɛ isem-is amiran.
Lǧameɛ Sidi Ramḍan yeǧǧa axeddim-is n ddin, ula d akken Lqṣaba tbeddel s waṭas n tikkal.
Yettwaḥseb d umezruy azzayri seg 1967. Sin ɣur-s, ttwaselḥen kra n uxeddim n usseḥbiber akked useggem, iwakken ad teqqim tɣawsa-is akked tesnulfut-is. Ilmend n Tkarḍa n umazray n yedles azzayri, ifuk uxeddim-a deg 2011.
Amezruy-a yeqqen daɣen ɣer uḥric iḥerzen n Lqṣaba n Lezzayer, i yettwakelsen deg umuɣ UNESCO n umazray n umaḍal seg 1992.
Tasenselkimt
Lǧameɛ Sidi Ramḍan yettwaf s tesnulfut-is tafessast yerna tesɛa azal n uxeddim. Ur yebɣi ara ad yili d aẓekka ameqqran am kra n lejwameɛ n Lezzayer i yettwabnan neɣ i yettwabeddlen deg tallit At-Turki.
Talla n tẓallit tesɛa sin n yiɣilifen, yal yiwen yesɛa tis snat n tigejda n uẓru ur nesɛi ara aseɣwen. Tigejda-a bḍant amkan ɣef kra n yiznan, yerna ḥemmlent aqermud n lǧameɛ.
Iɣerbazen n lǧameɛ d iqermuden, ma d lminara tesɛa talɣa tamqrant, am wakken i d-yella deg tesnulfut n ddin amaghribi.
Tafessast n tesnulfut-a d yiwen seg wayen i d-yettwasnen s waṭas deg lǧameɛ-a. Tettak-aɣ ad nwali tarrayt n tesnulfut i yellan send ad d-kecmen yisefka At-Turki ɣer lejwameɛ n Lezzayer.
Lǧameɛ Sidi Ramḍan mačči d amkan n tmuɣli kan. Mazal-it d amkan n ṣṣalat, ihi ilaq ad yettwazur s leḥkem akked leqder i lmumnin akked tẓallit.
S lmakan-is deg Lqṣaba n ufella, tzemreḍ ad teskecmeḍ tmuɣli-is deg yiwet n tɣuri n yimezruyen akked yiḥricen iqburen n temdint.
Ula d ma yella ur tezmireḍ ara ad tkecmeḍ ɣer daxel, tmuɣli ɣer teɣzut, lminara, iqermuden akked wamek i yeqqen lǧameɛ ɣer uḥric-is, tesɛa azal ameqqran.
Taɣult-a tettwasewjed yerna tettwaseggem sɣur Anigouran. © 2026 Cultures Algériennes – Akk azalḥu n yizerfan.